Så framställs champagne

Dela

Till de riktigt festliga tillfällena hör bubblande god champagne till. Det är en exklusiv dryck som har druckits sedan lång tid tillbaka. Denna exklusiva dryck innehåller drygt 50 miljoner bubblor per flaska och ju mindre bubblorna är desto finare anses champagnen vara. Faktum är att champagne kom till av ett misstag.

Förr i tiden var det nämligen inte helt enkelt att kontrollera temperaturen vid vintillverkning och när det bildades kolsyra var det till en början oönskad effekt. Men efter ett tag började detta misstag att uppskattas alltmer. Dock var det svårt att buteljera drycken då bubblorna medförde att flaskorna oftast sprack.

Framställningen av champagne förbättras

Under mitten av 1600-talet upptäcktes nya sätt att förbättra flaskorna och förslutningen. Bubblorna kunde nu ses som något unikt för dessa viner. Den nya drycken etablerade sig snabbt runtom i Europa. Framställningen av champagne har sedan dess förfinats och utvecklats.

Tre sorters druvor

Tre sorters druvor används i framställningen av champagne. Det är de blåa druvorna pinot noir och pinot meunier samt den vita druvan chardonnay. Några ytterligare druvor används i sällsynta fall vid framställningen. Distriktet Champagne i Frankrike har ett nordligt läge vilket medför ett kallt klimat. Det innebär att druvor får kämpa hårt för att överleva och syran i druvorna blir då extra hög till skillnad från druvor som växer i bördigare jordar och innehåller en större mängd vatten som späder ut smaken.

Skörd av druvor

Skörden av de tre vanligaste druvorna som används måste ske manuellt enligt lag. Eftersom champagne räknas som ett vitt vin måste druvorna hållas hela. När maskin används går druvorna nämligen lätt sönder och om blåa druvor av misstag skördas finns det en risk att det blir färgad must.

4000 kg druvor pressas i två omgångar vilket totalt ger 2550 liter must. Den första pressningen består av 2050 liter, ur den erhålls den bästa musten, och den andra pressningen genererar de resterande 500 litrarna. Därefter får musten som har bildats jäsa i tankar. Musten chaptaliseras för att alkoholhalten ska tillta. Chaptalisering innebär konkret att man tillsätter en aning socker.

Jäsning

När druvmusten har blandats sker den andra jäsningen fast i flaska och det är under den processen som bubblorna bildas. Därefter adderas socker och jäst innan buteljering och förslutning sker. En standardchampagne måste ligga minst 15 månader medan en årgångschampagne måste ligga minst tre år.

Degorgering kallas den process då jästfällningen avlägsnas. Några veckar före avläsningen av jästfällningen placeras flaskhalsarna nedåt i 45 graders lutning i ett ställ. Maskiner vrider sedan flaskorna en åttondels varv varje dag. Till slut har flaskorna roterats till den grad att de står upp och ner vilket medför att fällningen nu vilar mot kronkapsylen.  Fällningen ska sedan frysas till is innan man tar bort kapsylen vilket medför att fällningen ”flyger” ut och därefter sätter man på den riktiga champagnekorken.

Dosage

En del tillsätter även lite socker, så kallad dosage som är nödvändig för att få en bra balans i champagnen eftersom det svala klimatet i Champagne genererar hög syra i vinet. Den torra sorten Brut har en liten dos socker tillsatt, vanligtvis handlar det om 9 gram socker per liter.